I och med den framgångsrika medicintekniska utvecklingen och forskningen på området för neonatal vård (vård av sjuka nyfödda och för tidigt födda) och perinatal vård (vård kring födsel) har överlevnaden hos för tidigt födda barn ökat dramatiskt. I detta blogginlägg diskuteras några av de barnrättsliga utmaningar som finns i vården av för tidigt födda barn. Utgångspunkt tas i FN:s barnrättskommittés uttalanden om att den tidiga barndomen är en mycket viktig period för att förverkliga barnets rättigheter och att det främst är genom föräldrar eller andra anknytningspersoner som små barn kan förverkliga sina rättigheter.
Kategori: Hälso- och sjukvård
Först i världen år 1972, men sist och fast år 2023? Några reflektioner om behovet av en ny tillgängligare ”könstillhörighets”-lag
År 1972 blev Sverige först i världen med att införa möjligheter för transpersoner att få sin könsidentitet rättsligt erkänd genom formella möjligheter att ändra sitt juridiska kön. Lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall (könstillhörighetslagen) formgavs i syfte att ringa in en specifik målgrupp på basis av hur den medicinska diagnosticeringen och behandlingen … Fortsätt läsa Först i världen år 1972, men sist och fast år 2023? Några reflektioner om behovet av en ny tillgängligare ”könstillhörighets”-lag
Not yet born – Det blivande barnets bästa vid tredjepartsdonation
- Rätt till information om genetisk ursprung & säkerställandet av trygga uppväxtförhållanden 1. Introduktion Många upplever en stark önskan att få barn, men vissa har av olika skäl svårigheter och kan behöva hjälp av hälso- och sjukvården. Samhället har därför möjliggjort för ofrivilligt barnlösa personer att få barn med hjälp av s.k. assisterad befruktning. Det … Fortsätt läsa Not yet born – Det blivande barnets bästa vid tredjepartsdonation
”Experimentell” behandling av barn – restriktiv hållning och rättsliga oklarheter
Inledning Det finns en strävan efter att öka förutsättningarna för överlevnad och för att höja livskvaliteten för barn som är svårt sjuka. Denna strävan har länge bidragit till frågor om när och i vilka situationer det kan vara acceptabelt för hälso- och sjukvården att erbjuda obeprövade behandlingsmetoder, dvs. vetenskapligt baserade behandlingsåtgärder som ännu inte prövats … Fortsätt läsa ”Experimentell” behandling av barn – restriktiv hållning och rättsliga oklarheter
Svårt att förstå Migrationsverkets syn på sjukdom hos barn och Europakonventionens artikel 3
Igår kom Migrationsverket med instruktioner för hur personalen på Migrationsverket bör bedöma ärenden som rör sjukdom. Mer specifikt handlar instruktionerna om hur Migrationsverkets personal ska tillämpa Europakonventionens artikel 3 i ärenden där sjukdom åberopas. I sin analys kommer Migrationsverket till slutsatsen att ärenden där barn åberopar sjukdom ska bedömas på samma sätt som vuxnas ärenden när det gäller risken att utsättas för … Fortsätt läsa Svårt att förstå Migrationsverkets syn på sjukdom hos barn och Europakonventionens artikel 3
Foster som föds levande efter sen abort – rättsliga och etiska dilemman
Statens medicinsk-etiska råd (Smer) kom i februari 2019 med en rapport där myndigheten analyserar etiska frågeställningar i samband med sena aborter, med särskilt fokus på frågan om foster (ett ofött barn) som visar livstecken efter sen abort (abort efter 18 graviditetsveckan).[1] Bakgrunden till rapporten är att det på senare tid särskilt uppmärksammats fall där foster … Fortsätt läsa Foster som föds levande efter sen abort – rättsliga och etiska dilemman
Har alla barn i Sverige rätt till sjukvård?
En grundläggande förutsättning för ett fungerande välfärdssamhälle är att alla ska ha tillgång till god vård på lika villkor. De personer som lever i samhället ska med andra ord ges möjlighet att genom olika välfärdsinsatser, såsom hälso- och sjukvård, uppnå likvärdiga levnadsvillkor. Detta ansvar gäller inte minst gentemot särskilt utsatta grupper i samhället som inte … Fortsätt läsa Har alla barn i Sverige rätt till sjukvård?
Barnrättsbloggen 