Sharenting: När en förälder, eller annan med föräldraansvar, publicerar bilder eller annan information om barn på internet

Det har i media gått att följa en debatt om föräldrar, särskilt s.k. influencerföräldrar, som publicerar bilder och annan information om sina barn på sociala medier. Debatten blev särskilt aktuell när Frankrike valde att lagstifta på området vilket ledde till en diskussion om Sverige borde följa i Frankrikes fotspår. Den franska lagen avser att främst … Fortsätt läsa Sharenting: När en förälder, eller annan med föräldraansvar, publicerar bilder eller annan information om barn på internet

Förhållandet mellan skollagen och diskrimineringslagen i fråga om kränkningar av elever

Inledning I December 2020 kom ett delbetänkande till utredningen om vissa frågor i diskrimineringslagen med titeln SOU 2020:79 – Effektivare tillsyn över diskrimineringslagen. Det här delbetänkandet är intressant ur ett skol- och utbildningsrättsligt perspektiv eftersom utredningen (som en i raden av tidigare statliga utredningar) föreslår att skollagens bestämmelser om kränkande behandling och diskrimineringslagens bestämmelser om … Fortsätt läsa Förhållandet mellan skollagen och diskrimineringslagen i fråga om kränkningar av elever

Barns rätt till liv, överlevnad och utveckling – några reflektioner om prioriteringar och pandemin

Av barnkonventionens artikel 6 följer att barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Tillsammans med artikel 2 om likabehandling, artikel 3 om barnets bästa och artikel 12 om barns rätt till delaktighet är artikel 6 en av barnkonventionens grundprinciper och är därmed central vid tolkning av konventionens samtliga delar. Artikel 6 behandlas i ett … Fortsätt läsa Barns rätt till liv, överlevnad och utveckling – några reflektioner om prioriteringar och pandemin

”Experimentell” behandling av barn – restriktiv hållning och rättsliga oklarheter

Inledning Det finns en strävan efter att öka förutsättningarna för överlevnad och för att höja livskvaliteten för barn som är svårt sjuka. Denna strävan har länge bidragit till frågor om när och i vilka situationer det kan vara acceptabelt för hälso- och sjukvården att erbjuda obeprövade behandlingsmetoder, dvs. vetenskapligt baserade behandlingsåtgärder som ännu inte prövats … Fortsätt läsa ”Experimentell” behandling av barn – restriktiv hållning och rättsliga oklarheter

Lever Sverige verkligen upp till barnkonventionens krav när ett barn utsatts för våld av en förälder?

Den 1 januari i år blev barnkonventionen svensk lag. Här reflekterar Anna Kaldal kring frågan om en förälder som utsatt sitt barn för våld – utifrån barnets bästa – bör ges behandling istället för straff. Många barn utsätts för våld i hemmet. En ökad benägenhet att anmäla misstanke om brott mot barn som begås i … Fortsätt läsa Lever Sverige verkligen upp till barnkonventionens krav när ett barn utsatts för våld av en förälder?

Barnkonventionen och ekonomiskt utsatta barn

Sverige ska, enligt barnkonventionen, erkänna alla barns rätt till den nivå av levnadsstandard som krävs för att barn ska kunna utvecklas. Det är dock barns vårdnadshavare som har det primära ansvaret för att barn växer upp under skäliga levnadsförhållanden, vilket följer både av barnkonventionen och svensk rätt i övrigt. Samtidigt har de sociala myndigheterna ett … Fortsätt läsa Barnkonventionen och ekonomiskt utsatta barn

Bevistalan när barn under 15 år misstänks för allvarliga brott

Den 29 juli meddelade Göteborgs tingsrätt dom i ett mål rörande en knivskärning med dödlig utgång som inträffat på en skolgård i Kortedala. Målet väckte stor medial uppmärksamhet då såväl den brottsmisstänkte pojken som pojken som miste livet var i yngre tonåren. Eftersom pojken som misstänktes ha utfört gärningen var under 15 år gammal (den … Fortsätt läsa Bevistalan när barn under 15 år misstänks för allvarliga brott

Ett skifte i (den politiska) retoriken och migrationslagstiftningen – några exempel på hur det särskilt har påverkat barn i Sverige

Barn i migrationssituationer ska åtnjuta ett särskilt rättsligt skydd.[1] Hänsyn ska tas till barnets bästa i alla ärenden som rör barn. Barnkonventionen medför dessutom en skyldighet för stater att bistå barn i olika migrationsprocesser i syfte att säkerställa att barn får reell tillgång till sina konventionsrättigheter.[2] Under de senaste åren har en förskjutning av den … Fortsätt läsa Ett skifte i (den politiska) retoriken och migrationslagstiftningen – några exempel på hur det särskilt har påverkat barn i Sverige

Klädkoder, disciplinära åtgärder och skydd för elevers yttrandefrihet

Den 28 september 2020 publicerade Göteborgs-Posten en artikel som handlade om att en friskola i Göteborgsområdet infört en klädkod på skolan som innebär att skolan är emot en kombination av klädesplagg som kan associeras med machokultur, utanförskap och kriminalitet. Som exempel anges mjukisbyxor och midjeväskor. Att skolor vill införa klädkoder i verksamheten är inget nytt. … Fortsätt läsa Klädkoder, disciplinära åtgärder och skydd för elevers yttrandefrihet

Lilla hjärtat och straffrätten

Inledning och utgångspunkter Fallet som i media har kallats Lilla hjärtat-fallet har många dimensioner. Samtidigt som det aktualiserar flertalet juridiska frågeställningar har det träffat rakt i hjärtat på många som på olika sätt har kontakt med barn, som själva har varit barn i utsatta situationer eller som av andra skäl värnar om barns rättigheter. ”Hon … Fortsätt läsa Lilla hjärtat och straffrätten