Rättsliga och rimliga gränser för informationsutbyte – barnrättsvetenskapliga reflektioner om den så kallade angiverilagen

Av Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt vid Stockholms Universitet[1] I slutet av augusti i år (2023) beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv (Dir. 2023:126) till den av Justitiedepartementets tillsatta Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet. Detta beslut har väckt stor uppmärksamhet och en del av utredningens uppdrag har i media och den allmänna debatten kommit att kallas …

”Child first, migrant second?”

During the first Lecture on Child Law and Children’s Rights in honor of Her Majesty Queen Silvia of Sweden Rebecca Thorburn Stern, Professor of Public International Law (Uppsala University), talked on the topic "Child first, migrant second?" . You will find her presentation below. Abstract  A large part of the migrants in the world today are children. Of …

Tim, utvisningen och socialtjänsten

Varför fick Tim inte uppehållstillstånd, och hade han kunnat få det? Vad händer nu? Kan han få stanna trots utvisningsbeslutet? Vad är egentligen socialtjänstens ansvar här, och vad kan och bör socialtjänsten göra nu? Pernilla Leviner och Louise Dane analyserar fallet med den lille pojken Tim som uppmärksammats i media de senaste veckorna.

Ett skifte i (den politiska) retoriken och migrationslagstiftningen – några exempel på hur det särskilt har påverkat barn i Sverige

Barn i migrationssituationer ska åtnjuta ett särskilt rättsligt skydd.[1] Hänsyn ska tas till barnets bästa i alla ärenden som rör barn. Barnkonventionen medför dessutom en skyldighet för stater att bistå barn i olika migrationsprocesser i syfte att säkerställa att barn får reell tillgång till sina konventionsrättigheter.[2] Under de senaste åren har en förskjutning av den …

Svårt att förstå Migrationsverkets syn på sjukdom hos barn och Europakonventionens artikel 3

Igår kom Migrationsverket med instruktioner för hur personalen på Migrationsverket bör bedöma ärenden som rör sjukdom. Mer specifikt handlar instruktionerna om hur Migrationsverkets personal ska tillämpa Europakonventionens artikel 3 i ärenden där sjukdom åberopas. I sin analys kommer Migrationsverket till slutsatsen att ärenden där barn åberopar sjukdom ska bedömas på samma sätt som vuxnas ärenden när det gäller risken att utsättas för …

Företrädd på lika villkor? – Perspektiv på godmanskapsinstitutet för ensamkommande barn

När jag blev antagen till forskarutbildning år 2011 beslutade jag mig för att fokusera på villkoren för ensamkommande barn i svensk politik och i Migrationsverkets asylbeslut. Min avhandling Drawing the limits (2016) ”hann” emellertid inte komma in på frågan om godmanskap för ensamkommande barn. Godmanskapet hade funnits med i en planerad delstudie men i slutänden …

Gymnasielagen – om dess tillfälliga karaktär och (social)rättsliga konsekvenser

Den så kallade ”gymnasielagen” utgör ett antal bestämmelser som sedan den 1 juli 2017 gör det möjligt för vissa personer att få ett uppehållstillstånd i Sverige för att studera i gymnasieskolan. Trots att dessa bestämmelser kallas för gymnasielagen så består de av flera paragrafer i lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd …

Glöm inte barnen – om bosättningslagens konsekvenser för barnfamiljers boende

Under de senaste månaderna har det rapporterats flitigt i media om att nyanlända barnfamiljer riskerar att bli hemlösa efter att kommuner sagt upp deras hyreskontrakt (se exempelvis DN, SR och SVT). Bl.a. nämns Lidingö stad vars kommunstyrelse beslutade att nyanlända barnfamiljers hyreskontrakt ska sägas upp efter två år. Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten i Stockholm som meddelade …